Hej. Jag är i exil hos min far på Lidingö när lägenheten jag bor i ska visas för folk. "Perfekt förstalägenhet" blev den originella formulering mäklaren valde att annonsera med. Håhåjaja. Bara det att för mig är det snarare den femte. Hursom, blotta ordet "förstalägenhet" ger mig små bitterljuva nostalgirysningar i nacken. Jag minns när jag flyttade till min första egna lägenhet arton år gammal, känslan av nyvunnen husmoderlighet som svällde i magen när jag stolt packade upp mina förpackningar med makaroner och Demae Ramen-nudlar och hur jag noggrant placerade oräkneliga burkar med vita bönor på rad i skafferiet till tonerna av typ, Portishead. Hur jag bäddade sängen medan jag för mitt inre öga målade upp alla snuskigheter som jag nu skulle ha möjlighet att ägna mig åt ostörd i den. Jag gick bananas åt den enkla och stilrena lägenheten genom att omedelbart svampmåla väggarna i terrakotta och matcha med hemmafixade kornblå trämöbler. Det var som att bo i en korsning mellan ett dagis och en texmexrestaurang och jag älskade det nåt vansinnigt. Faktum är att jag än i dag blir omedelbart trygg och tillfreds av att gå in på en texmexrestaurang, eller bara av att äta en rejäl Taco Dinner, för den delen.
Ja helvete vad längesen det var. Och nu ska jag flytta till en jättestor lägenhet med golvvärme och diskmaskin och hela faderallan och ni fattar vad jag ska säga nu va: att det aldrig, aldrig blir samma sak som med den första lägenheten. Kan man hoppas på att svampmålat blir inne igen tro, myranstolar ger så dålig mysfaktor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
"perfekt förstalägenhet", haha. undrar hur många gånger jag läst den raden när jag desperat sökte egen bostad. jag befinner mig i min förstalägenhet [jag var 28 när jag flyttade hemifrån, dvs inte ens ett halvår sen, patetiskt! ;)]. fast den kategoriseras inte som en förstalägenhet, den är stooor, dock utan lyxiga detaljer som diskmaskin och golvvärme. hehe.
Åh, jag minns den lägenheten! Den var så fin och jag var så hejdlöst avundsjuk på hur bohemiskt mysigt du lyckades få den medan jag slet som ett djur med att få mysfaktor i min egen lilla lya där möblerna ingick (furu-standard) och väggar var klädda i väv, målade i hiskeligt sjukhusvitt med uttalat ommålningsförbud...oh ljuva tider!
/Anna W =)
Men Anna du hade ju TYGER I TAKET! Helt enormt innovativt måste jag säga.
Så sant, så sant. Fästa med kladdmassa och lim. Än idag kan jag fundera på hur jag lyckades lämna det rummet utan att bli ersättningsskyldig för skadegörelse.... :-)
Skicka en kommentar